Dialekt |
Fonetisk |
Svenska | |
| |
Ha schea hä |
Hascheahä |
Det har det väl gkort
(stavning diskutabel) | Hackslog |
Háckslog | Lieslåtter på ängsmark | Hager |
Háger | Havre | Haku |
Hâ´ku | Haka, hakan |
Halkut |
Hâ´lkut |
Halt (exv på is) | Halvnykt |
Hâlvnykt | Halvnött |
|
Halväns |
Hâ´lväns | Nästan | Hamla |
Hámla | Famla (ex i mörkret) | Hamsera |
Hámséra | Gestikulera | Handon |
Hándon | Barnahänder | Hannäs |
Hánnäs | Hans | Harbrä |
Hâ´rbrä | Härbrä, timrad förvarings bod på stolpar | Harka |
Hâ´rka | Tretandad räfsa | Harkut |
Hâ´rkut | Längre, ex dagar på vårvintern | Harmli |
Hâ´rmli | Ledsamt, tråkigt | Hartn |
Hâ´rtn | Hälften | Hart när |
Hâ´rt när | Nära på | Haru |
Hâ´ru | Räddhågsen | Harvil |
Hârvil | Verktyg vid arb m garn | Harvkrok |
Hârvkrok | Redsakp vid harvning | Haschi |
Hâ´schi | Härskät (om mat) | Hasklä |
Hâ´sklä | Halskläde till folkdräkten | Haskut |
Hâ´skut | Otrevligt, hemskt | Hasn |
Hâsn | Halsen |
Hasstarra |
Hâ´sstâ´rra |
Nackspärr | Hastofala |
Ha´stofâla | Inte klart i hastofala, inte klart på en gång, det tar tid | Havvi |
Hâ´vvi | Haft | Hejsa |
Héjsa | Höhässja | Helä tia |
Hélä tía | Hela tiden, alltid | Hemjällu |
Hémjällu | Lömsk | Hemmä |
Hémmä | Hemma | Hestn |
Héstn | Hästen |
Hilä, hilut (ev. hylä) |
Hi´lä,
hi´lut´(hylut) |
Frostigt ute | Himmiln |
Hímmiln | Himlen | Himmritjisgräs |
Hímmrítjisgräs | Rallarros, mjölkört | Hinhålä |
Hínhå´lä | Djävulen | Hintjen |
Hi´ntjen | Hinken | Hittola |
Híttóla | Pratsam, lätt att hitta ord | Ho |
Hó | Henne | Ho jäspö |
Hó jä´spö | Hej, nu är det fest, gästabud | Hol |
Hól | Höjd, högre än omgivningen | Hop sä |
Hóp sä | Kör ihop sig | Ho söv föll |
Hó sô´v fôll | Hon sover väl? | Hovdera |
Hóvdera | Ta det på en höft, ungefär |
|
Hoäs |
Hóäs | Hennes | Hujjin |
Hújjin | Huggen (om ex ved) | Hungru |
Húngru | Hungrig | Huppa |
Húppa | Hoppa | Hur ha du fari |
Hur ha du fâ´ri |
Vad har du gjort? | Husku |
Húsku | Frusen, känna sig frusen |
Huskut |
Hu´skut |
Kylslaget | Husä |
Húsä | Toaletten | Huvugäla |
Húvugäla |
Kudde | Huvusumma |
Húvusúmma | Huvudsaken att… | Hyla |
Hy´la |
Frost | Hyling |
Hy´ling |
Snöby | Hylut |
Hýlut |
Frostigt |
Hyschut |
Hy´schut |
Brottom, vill inte säga vad man tycker
eller visa vad man gör. Tissel och tassel. | Hyvvil |
Hy´vvil | Hyvel | Hyvlä |
Hývvlä |
Utrymme för hö | Håg |
Hå´g | Äger | Hågt |
Hå´gt | Ägt | Hållhakä |
Hå´llhakä | Verktyg vid timring | Håttä |
Hå´ttä | Ägde | Hä bi nå ana…. |
Hä bi nå ána |
Det blir nåt annat | Hä gånnt |
Hä gå´nnt | Det går inte |
Hä ruckel på |
Hä ruckel på |
Det går en dag i taget (hälsa) | Hä ä roli |
Hä´ä´roli |
Det är roligt |
Häjja |
Hä´jja |
Undan. ”ä fôll inga fresk människa sôm vill
häjja” | Häjsa |
Hä´jsa | Höhässja, uppsatt hö för torkning |
Hälkråka |
Hälkråka |
Narigt skinn på händerna | Häll |
Hä´ll | Väl? Eller? slutord i en fråga | Hängu |
Hä´ngu, hänju |
Inte pigg, hängig | Hännä, hän |
Hä´nnä, hän |
Här | Hättjen |
Hä´ttjän | Häcken | Häv jäl |
Hä´v jä´l |
Ha ihjäl, döda | Hävlar |
Hä´vlâr |
Stänger att bär hö på | Hävli |
Hä´vli |
Någorlunda | Hö? |
Hô´ | Va, vad då, eller hur? | Högfalu |
Hô´gfâlu |
Högfärdig, mallig | Höjta |
Hôjta | Ropa, ropade | Höjja |
Hôjja | Vända hö för torkning | Hölä |
Hô´lä |
Vallpojke, vaktade kor i skogen | Höl, -ä |
Hô´l, -ä |
Hål, hålet | Hölögd |
Hô´lögd | Utmärglad, mager | Hönn |
Hönn | Hann, kom i tid | Hörkä |
Hôrkä | Orkar | Hörvä |
Hôrvä | Orv, lieorv | Hötta |
Hötta | Vifta aggressivt med näven | Hövjäl |
Hô´vjä´ | Kudde, huvudjärd | Höxa |
Hô´xa | Skrämde | |
| |
|
| |
|